dom är uppe på taken, alla är högt över staden


Vill man någonting tillräckligt mycket så kan man göra det. Vill man ha någonting tillräckligt mycket så ser man till att få det. Jag menar det handlar bara om hur mycket man vill. Det är en sak som jag måste tänka på. För det är en sak som man lätt glömmer bort, och det borde man inte göra, för det är en viktig sak. För tänk om alla tänkte så? då skulle man förstå varenda kotte. Vill man så kan man och då gör man det. Helt enkelt. Satt som bara och tänkte på det där..

Min dator håller på att bli knäpp igen. Skärmen skakar till ibland och blir sådär skakig, som i en skräckfilm jag såg en gång då de kom ut spöken ur tvn, eller så sögs folk in i den.. minns inte rikigt. Kollar på massa håkke klipp och tänker på allt i världen och ingenting. Men jag tror jag vet vad felet är. Jag brukar alltid skriva dagbok, eller jag gjorde i alla fall det varje dag förr och fick ur mig allt jag tänkt och tänkte. Men jag har inte gjort det på flera månader nu, vet inte varför men jag tror det är för att mitt rum varit så stökigt att jag inte hittat igen den.. det är i alla fall ett bra sätt för mig att ventilera och få ut allt jag känner som jag inte kan säga vissa gånger och får man inte ur sig tankarna så samlas det ju en hel del. Jag tror det är därför jag känt mig som jag gjort ett tag, inte riktigt som mig själv. Eller det kan ju såklart bero på något annat, men det känns som att det skulle kunna vara det i alla fall..  Det känns lite grann som att allt som jag egentligen bryr mig om håller på att glida ifrån mig sakta men säkert, att det bara blir fel hela tiden. Fel för mig och fel för andra och fel för alla, men i andra fall att det bara sker naturligt och att det är såhär det ska fortsätta vara och det är bara för mig att acceptera det. Vissa saker går att göra någonting åt och andra är det bäst att släppa om för alla skull. Men det är så jobbigt att se allt från avstånd och inte kunna göra någonting åt det.

http://www.youtube.com/watch?v=-51kP0OCwx8 (där var det åtta år kvar tills berlinmuren skulle falla och tio år tills sovjet upplöstes, det bryr sig kanske inte gessle om just där och från och med idag slipper jag med!!!!!! kan inte beskriva hur skönt det är.. hatar din mamma grobatjov, acceptera..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0