hej

Jag är bara så jävla less, som ett skämt alltihopa!
det blir vad man gör det till, jag skyller inte på någon annan än mig själv, för allt har varit så genomskinligt och jag har bara tittat bort. Är inget praktexempel jag heller och jag vet själv att jag kanske inte beter mig som jag borde.
det gäller att släppa taget, hur lätt som helst att bara säga. Men att verkligen göra det klarar jag inte av? Jag har inte gjort det förr, vad är det som säger att jag borde klara det nu. Jag vet att man inte kommer långt med den inställningen men vad ska jag säga egentligen.

konstigt att man håller fast vid saker som bara gör en illa i slutändan, det känns bara bra för stunden. Det enda jag vill är att få ordning på mitt liv, men jag gör bara saker utan att tänka efter, och jag har ingen aning om vad jag ska göra för att komma ur dethär. Det är inte så att jag mår dåligt hela tiden, det är bara så stora kontraster, antingen på topp eller på botten. Inget mellanting.
Jag vill bort härifrån och reda ut alla tanker, få lite distans och kunna se alla fel.

Ge mig bara sommar och allt som hör till, att få komma härifrån skulle vara så jävla skönt. Jag kände det då jag var i Arjeplog/Arvidsjaur en vecka, släppa det mesta av alla tankarna som vimmlar i hjärnan dygnet runt. Jag kan inte koncentrera mig på skolan för huvudet är bara fullt med en massa skit.

nu ska jag skriva svenskan och bli på bättre humör
skratt
låt mig bara vara iaf.
frågan är varför jag behöver bekräftelse av en idiot. SJUKT
tack för mig