hej

Det känns nästan aldrig såhär för mig längre. Ibland känns det inte alls faktiskt, och ibland desto mer.  Blir bara så himla arg på mig själv för att jag håller på såhär, jag har ingen jävla känsla för vad som är rätt och vad som är fel. och även om jag kan ana det ibland så ignorerar jag det. Jag bryr mig inte om att folk kan bli ledsna, jag kan vara riktigt riktigt taskig ibland! och bara skratta åt det sen. Jag har gjort så himla mycket fel att det inte enns går att tänka på det, tänker aldrig efter före jag gör eller säger något. Då jag vill få det att låta positiv brukar jag säga att jag är spontan, men det är egentligen inget bra alls!? inte som det känns nu i alla fall. Haha känner mig som världens största idiot som bara håller på med saker som jag inte förstår mig på. Hur fan kan jag vara så dum ibland? så taskig och tanklös.

Det gör ont. för jag saknar dig så mycket. Vet inte på vilket sätt, bara att jag saknar att höra din röst och höra då du skrattar, och att jag alltid får ont i ansiktet för att jag ler så mycket då vi pratar. Då jag tänker på dig så känns det jätte mycket, då jag inte tänker på dig så känns det lite i alla fall. Vet inte vad du tänker just nu. Vet inte hur du känner eller vad du vill. Mest troligt är du lite sur på mig, eller kanske bara irriterad? Kan nog var bra om jag håller mig borta ett tag.
 
Och vad fan gör jag med det här då? det kommer aldrig gå framåt och det vet jag mycket väl, och halva sverige dessutom. ändå går det inte att släppa. jävla satan. Jag kommer aldrig vara lika bra. men det vet du nog redan. har inte gråtit på väldigt länge, men då jag tänker på det här så svider det verkligen bakom ögonen.