stadsfesten FREDAG

Dagen började med stress. oblandad, med stark eftersmak och sura uppstötningar. Körde runt hela stan och kom slutligen till forre. Härlig kväll! alla var lagom fulla och lagom kära. Kom till stan i tid till E-type, men det tog slint där vid tolv, jag svämmade över och snorade och grät på en ganska stor skara människor. Speciellt på Niclas, jag fick ur mig allt jag kände men det spelade egentligen ingen roll. För han bryr sig inte längre. Så jävla enkelt är det. Har aldrig i mitt liv gråtit som jag gjorde då. jag grät och jag grät och jag grät och jag grät!!!! fyfan alltså. Sen hittade jag igen forre och jens. Jag och j for till emil och myste i soffan, vet inte hur länge vi låg där men ungefär vid 6 så fick jag cykelskjuts hem och han sa att han var kär i mig. Det var fint, men jag vet inte med hur många nypor salt jag ska ta det. Vi ser väl. jättefint väder och jag mådde illa. Glömde mobilen dessutom
Jag tycker om Jens.
men fyfan så sjukt allt känns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0